Säng i Södertälje...

I vårt boende här i Södertälje har vår hyresvärd skämt bort oss genom att ge oss världens skönaste dubbelsäng. Det är den mjukaste sängen jag någonsin sovit i samtidigt som den har höj och sänkmöjligheter. Det är inte utan att man ibland kan känna sig som man bor på hemmet redan. Nackdelen är dock att man hellre vill sova på morgonen än att ta sig upp och ut i höstkylan. Speciellt när man vet att man har 40 minuter gångväg till radion.

Idag började vi vår dag genom att gå ner i Södertälje City och plocka röster till favorit's radiojinglar. Vi lyckades med att få ihop ett 30tal olika röster och åsikter som vi sedan ska klippa till för att använda i radions ljudjinglar.

På eftermiddagen fick vi researcha allt om snapsvise-sm och förbereda en intervju med en av deltagarna. Vi satt med i studion och sidékicka hela eftermiddagen och som vanligt blev dagen lång. Vi gick hem från radion vid halv åttatiden.

Den här gången hittade vi hem!

Ikväll funderade jag över hur roligt det är att vara på ett ställe man verkligen trivs på. Tiden går mycket fortare och man slipper ha "jobbkänslan" varje morgon man ska gå upp för att gå till jobbet.

Imorgon är det fredag! Elin ska åka hem till sin kille i Norrköping och jag vet inte vad jag ska hitta på. Antagligen blir det en liten resa till Stockholm för att utforska den okända miljön. Jag kan villigt erkänna att jag ibland får ytterst lite hemlängtan till Skåne. Det gäller bara att inte tänka allt för mycket på vart man är. Då är det egentligen skitsamma vart man är. I helgen får jag ju en hel mjuk dubbelsäng för mig själv att sova i hur länge jag vill!!

Minidisc är inte 2007...

Alla minns vi tiden då kassettband gick över till cd-skiva och när VHS övergick till att bli DVD. Det finns dock en nymodighet som kallas Minidisc (MD) som aldrig riktigt slagit igenom. Förutom i huvudet på vår röstcoachlärare. I ett år har han envisats om att han vill ha allt röstmaterial på minidisc istället för på CD-skiva eller mp3fil. Detta är något som upprört alla 21 elever i klassen då man blir tvungen att spela upp och spela in i realtid.

Idag upplevde jag och Elin att minidiscen verkligen inte är 2007. Efter att ha besökt både Coop Forum stormarknad och Ica Maxi Södertälje i vår jakt på en minidisc gjorde vi ett försök på Expert. Efter att ha kollat i hyllorna utan minidiscresultat och upptäckt till stor förvåning att de säljer gamla kassetband och VHS fortfarande fick vi fråga en expedit.

"Hej, har ni minidisc?"
"Ehhh? Va?, hm? ehhm de e såna små va?"
"Ja??´Minidisc"
"Hm nää sånt har vi inte"

Det är bara att inse att Minidisc aldrig blev en succé och att de är så ute det kan bli. Synd bara att vår röstcoach aldrig kommer att förstå det. Jag har starkt funderat på att skämta med honom genom att spela in mitt röstmaterial på kassettband och skicka till honom.

Vilse i Södertälje...

Andra dagen i Södertälje. Mycket har hänt sedan jag och Elin kom hit. Det hela böjade med att vi gick vilse efter ett besök på den lokala livsmedelsbutiken. Vi slutade i skogen istället för hemma.

Vi bor i ett 20kvm stort rum hos en trevlig kille som heter Henrik. Första kvällen gick vi ut och käkade med honom på en lokal krog på stationen som kallas "CP". Antagligen är det en förkortning på Central Puben. När vi skulle beställa sa de till om 2 saker som var slut på menyn. Ikväll när vi var där och åt med vår handledare var 10 saker slut. Menyn blir alltså mindre för varje dag som går. TIlläggas ska också att kocken hade upptäckt att dörren till frysen inte varit stängd tillräckligt under dagen så att fläskfilén hade blivit dålig. Ännu en rätt mindre på menyn!



Förutom att boendet är bra är praktiken på radion toppen! Jag och Elin har fått spåna på att ha en egen liten show under kvällstid mellan 18-22 som vi eventuellt börjar med nästa vecka. Vi har även fått sitta med i studion under lunch/eftermiddagarna samt sända en del på natten.



När vi skulle gå hem från radiostationen igår gick vi återigen vilse i denna enormt stora och förvirrande stad. Det hela slutade med att vi gick längre och längre och började spekulera i om vi var i rätt del av stan. När vi gick in på en Shellmack för att fråga såg han mest förvirrad ut och pekade på en karta i andra änden av stan. Det slutade med att vi tog en taxi hem.

Elin har fått för sig att hon ska gå ner i vikt under vår praktik här i Södetälje. Idag räknade vi ut att vi har 1 mils gångväg till och från Favorit. Till hennes stora förvåning upptäckte hon dock att hon vägde mer än vanligt när hon ställde sig på vågen ikväll. Jag vågar inte äns ställa mig på den.

Helg i Linköping...

Under helgen som har gått har jag gått från att varit Skåning på heltid till att vara både Östgöte och halvt Stockholmare. I helgen åkte jag med Claes upp till Linköping för att mellanlanda på min resa till Södertälje där jag nu har min praktik.

Claes och jag hade en rolig helg. Han visade mig hela stan. Både de ljusa och de mörka sidorna av Linköping. Vi besökte bland annat gamla stadsdelen och hittade en gammal affär som kallades "Sprutboden". På lördagen körde vi till ett köpcenter och handlade en vinterjacka åt Claes. Vi kom på att det är precis som att hitta en trevlig tjej. "Ska vara skön, mysig, varm och snygg" Tilläggas ska också att dem är svåra och hitta.

Det blev en helg med mycket fest. Både fredagen och lördagen slutade med hemgång och Burger King vid halv fyratiden. Tack Claes för en rolig helg!

Sista sändningen...

Idag blev vi klara med vår programproduktion som ska redovisas på torsdag för den andra radioklassen/lärarna samt folk från SBS-Radio och Sveriges Radio P3. Efter mycket om och men känner jag mig nöjd med resultatet och tydligen var vår lärare det också då hon inte hade några invändningar idag då vi presenterade programmet för henne.

Under veckan har jag kännt mig ganska upp och ner. I helgen var jag i Malmö med brorsan och hälsade på syrran och hennes man som firade 1-årsbröllopsdag och att syrran fått bok-kontrakt. När man umgås mycket med familj och folk på hemmaplan får jag lätt känslan av hur bra jag trivs här i Skåne och börjar därför ibland tvivla om jag kommer trivas långt hemifrån. När man samtidigt börjar packa ihop lite saker i lägenheten för att ta hem dem till Höganäs och säljer sin bil till brorsan blir inte känslan bättre.

När jag funderade en stund på känslan kom jag på att jag trivs riktigt bra att vara hemifrån sålänge man har nått roligt att göra och har roligt och trevligt folk att umgås med. Det är därför jag trivs i Båstad. Jag tvivlar dock inte på att livet i Stockholm blir sämre. Det ska bli riktigt roligt och skönt att få göra sin lia på Favorit i Södetälje.

Idag sände jag min sista sändning på RadioSeven på ett tag. Det var sista topseven och det var inte utan att det kändes vemodigt när man packade ner studion och stängde av sändningsdatorn. Nu kommer jag inte att sända på RadioSeven mer detta året. Hur det blir nästa år återstår och se. Jag fick iallafall tacka för mig i etern idag efter 8 år. På fredag sänder jag, Tina och Mattias sista morgonsändningen på Radio Båstad på ett tag. Sen har vi bara en månad kvar på Radio Båstad efter praktiken.

Mäklare Martin Svensson...

Under hela dagen har jag, Robin och Elaine jobbat med programproduktionen i skolan. På något sätt kändes det riktigt bra att verkligen ha kommit igång med jobbandet nu och vi fick producerat hela morgonshowen till vår Stockholmsbaserade dance/housestation som heter Club FM. När jag skulle gå hem vid fyratiden på eftermiddagen fällde min ena lärare en riktigt dum kommentar. "Jobbar du bara halvtid?". Visst förstår jag att det ligger mycket skämt i att säga en sån sak men jag tycker dock att den kunde sparats till några andra som verkligen jobbar halvtid. Det finns faktiskt de som är i skolan till elva på kvällen och ibland förtjänar att gå hem i tid sålänge man har koll på läget.

När jag kom hem hade jag ännu inte fått något hyreskontrakt på lägenheten i Södertälje. Eftersom killen som skulle fixa lägenheten alltid drog till med orden "den är fullt utrustad", "det är widescreentv" och "det är en shysst vindsvåning i stan" gjorde att jag tvivlade på killen som jag valt att kalla "snackaren". Jag ringde upp snackaren och frågade var kontraktet tog vägen och fick svaren "det har blivit akut för en familj som fick er lägenhet, men vi fixar det, eventuellt får ni bo i en vindsvåning i stan på 60kvm, eller så ska jag se till att ni får ett annat boende".

Det hela slutade med att jag ringde en annan kille som mailat om ett boende. Det var dock lite mindre men också lite mindre i hyra. Han verkar riktigt bra att ha och göra med och vi beslutade oss för att flytta in till honom i ett av hans rum med egen ingång. Nackdelen var att han inte hade dusch eller kök i booendet men jag sa att vi löser det på något vis. Det får bli en spisplatta som lösning på köksproblemet i första hand.

Mitt i mina lägenhetsplaner ringde det på min dörr och en främmande kvinna var helt plötsligt halvvägs inne i min lägenhet innan jag hann fråga vart hon var påväg. Tydligen kom hon för att titta på min lägenhet som mitt fastighetsbolag lagt ut på blocket. Det som förvånade mig mest var att de inte hört av sig innan och berättat att de skulle komma någon.

Eftersom hon såg bra ut och inte var otrevlig inträdde jag i min roll som mäklare och visade henne glädjeligen runt utan betalning. Jag var även tvungen att informera henne om min trevliga granne som även imorse hade storstädning av sin lägenhet med dammsugaren klockan 4 och bageriet som lastar bröden klockan 6. Tydligen var annonsen på lägenheten borta på blocket redan efter en dag trots att fastighetsbolaget hade stavat "Båstad" som "Båsatd".

Imorgon ska vi fortsätta jobba med programproduktionen om det finns plats på radiostationen. Har kommit på att en radiostation är byggd för att vara anpassad till att ha max 7 anställda programledare och inte 45. På kvällen är det eventuellt lite fest någonstans som gäller. Vi får se hur det slutar. Nu är det bara 10 dagar kvar i Big Brother Båstadhuset tills vi får paus.

Big Brother Båstad...

Ett år har nu gått under min utbildning på Radiomedia i Båstad. Det har varit ett otroligt roligt och lärorikt år där man har fått lära sig mycket radio och lärt känna mycket roligt folk som man aldrig trodde man skulle få lära känna. Det har inte varit 1 fest i veckan, utan ibland 2-3 och alla har något gemensamt. Alla fester handlar om radio! Livet har helt enkelt varit en fest.

Att gå Radiomedia är ingen utbildning man går och sitter på lektioner mellan klockan 8-16 utan en livsstil. En livsstil som innebär att man lever, arbetar och tänker radio dygnet runt sju dagar i veckan.

Radiomedia och livet i Båstad kan jämföras lite som Big Brother som gick på Kanal 5. Ett program där ett 20tal personer samlas i ett hus och ska klara av att leva tillsammans i 100 dagar. Den stora skillnaden är att vi bor i Båstad i ett år och bor inte tillsammans, även om det ibland känns som om vi gör det. (Somliga gör det faktiskt). Förra hösten satt vi som 21 st förvirrade själar som inte visste något om någon annan i klassen. Idag känner vi varandra som om vi vore en hel familj. Vi vet när någon har en dålig dag eller varför någon inte kommer till skolan i rätt tid. Vi vet vilka som inte diskar efter sig på radiostationen. Vi vet vilka som har legat med vem i klassen och vet vi inte så får vi reda på det dagen efter.

Precis som i Big Brother är Radiomedia fyllt av känslor. Det är inte bara kärlek, hångel och skratt som uppstår mellan personer i klassen utan även svartsjuka, avundsjukhet och skitsnack. Till skillnad från Big Brother är det inte bara soffan i vardagsrummet man sitter och snackar om varandra utan även i köket på radiostationen, en radiostudio med stängd dörr eller på någon fest i nått kollektivboende. Även om mycket snack handlar om varandra är det även folk på ICA, lokala kändisar på torget eller om lärarna på utbildningarna som är representerade.

Den största skillnaden på Radiomedia och Big Brother är att vinnaren inte kommer gå vinnande från utbildningen med 1 miljon kronor. Istället handlar Radiomedia om jakten på vem som kommer gå vinnande ifrån med ett programledarjobb på en välkänd radiostation eller vem som lyckats ta hem det välkända radiostipendiet som delas ut till den elev som visat störst utveckling och gjort mest framsteg under åren.

Det är inte utan att man lärt sig att utecklas som person under året i Båstad. Egentligen borde alla personer prova på att gå Radiomedia för att utveckla sin egen personlighet, lära sig hur man hanterar situationer och får veta hur folk faktiskt fungerar.

En sak har vi nog alla i Radiomedia11 gemensamt. Alla gillar radio över allt annat och innerst inne känner vi att vi har haft ett oförglömligt år i Båstad fyllt med tusentals roliga minnen som vi kommer bära med oss hela livet. Nu är det snart dags för oss att få en paus från Big Brother Båstad och gå på 6 veckors praktik innan vi ska tillbaka igen för att ladda inför den långa praktiken efter nyår.

Jag minns knappt min egen ålder ibland...

Jag vet inte om jag är ensam med att ha problemet med att komma ihåg folks ålder. Det är ofta man får frågor som "hur gammla är dina syskon/föräldrar" o.s.v men alltid får man dra till med något som låter bra. Igår blev jag återigen påmind om detta problem då jag var och firade min mormors födelsedag i Ängelholm. Efter att ha kommit hem och helt plötsligt kommit på tanken att det skulle varit roligt och vetat hur gammal hon faktiskt blir fick jag kolla på birthday.se. Det kunde ju faktiskt varit ett jämt ålderstal vi firade. Det visade sig att hon firade 83 år! Nästa gång tänker jag kolla på internet innan jag åker till en födelsedag.

Det blev en trevlig eftermiddag med mycket kakor, vetebröd, tårtor, choklad, ostbågar och cola. Det som facinerade mig mest under eftermiddagen var hur mycket energi mina nästkusiner hade. Hur man kan få 45minuter att gå med att bara leka med 4 servetter. Vi lekte att man inte fick stå på något annat än servetterna. haha, man kände sig som 5år igen för en stund.

Idag har vi jobbat lite med programproduktionen i skolan. Vi håller på att göra en Stockholmsbaserad radiokanal som spelar Dance, House blandat med mycket innehåll. Detta projektet ska redovisas på torsdag i nästa vecka så nu gäller slutspurten.

Har precis kokat färskpasta och ätit kalla köttbullar.
(Ja Mamma-Scans köttbullar är godare kalla än stekta). Det kanske inte är någon lyxmiddag direkt men vad gör man som student med början på tomt på kontot. Man tager vad man haver...