
Hela dagen väckte så många olika känslor inom mig. En känsla av hur lycklig man kan vara på olika vis. När prästen berättade om min farmors liv i lilla byn Ingelsträde utanför Höganäs och om hur farfar kommit och handlat bröd av henne i bageriet och om hur de träffats och senare gift sig i samma kyrka som vi befann oss i insåg jag hur stor världen är och hur fint de måste varit att leva på den tiden när allt såg annorlunda ut. Folk var nog inte utseendefixerade i samma grad som idag och levde som man levde. Så fint.
Andra tankar som slog mig under gårdagen var hur pass lycklig jag är som flyttade ner till Skåne för exakt ett år sedan. Stunder som gårdagen och när min moster gick bort förra hösten är då man inser hur pass lite "karriär" spelar. Om jag hade bott kvar i Stockholm och försökt kämpa, kämpa och kämpa för att få jobba med radio hade jag till exempel kanske aldrig kunnat hälsa på farmor den där sista gången som idag betyder så oerhört mycket. Det är aldrig någon som hade tackat en för man fortsatt kämpa på nått som egentligen är väldigt oviktigt. Jag uppskattar i allafall att få vara tillsammans med min familj och släkt så länge man har dem. Det är det finaste som finns.
Efter begravningen och fikat åkte vi hem till min farmors gamla lägenhet. Vi fick vä

Under fikat fick jag höra många roliga historier om farmor från gamla grannar till huset i Ingelsträde. Farmor har alltid haft roliga ordval och meningar som man aldrig riktigt förstått var de kommit ifrån. Nu hoppas jag i alla fall att du har det riktigt bra där du är.
"Vi ses på bryggan i liverpool" farmor.
1 kommentar:
Mor säger: Så fint Martin... och du skall veta att din familj är så lyckliga för att du flyttat ner till oss i Skåne igen, så vi får ha dig nära oss. Många mångar kramar till dig
Skicka en kommentar