Idag ringde mor och berättade att min mormor Anna-Lisa hade somnat in på sjukhuset. Det känns alltid så overkligt att någon man känt och haft vid sin sida hela livet helt plötsligt inte finns där. Nu har mormor det dock bättre där hon är och kan slippa ha ont. Återigen ångrar jag inte mitt val att jag flyttade ner från Stockholm då jag hade chansen att kunna hälsa på mormor så sent som i måndagskväll på sjukhuset.
Att få en sista kram och få se henne sitta och titta på mig och veta att jag alltid kommer vara hennes "lilla gosse" känns bra för det kommer jag fortsätta vara mormor hela livet! Tack för alla roliga minnen och stunder vi haft tillsammans. De kommer jag aldrig att glömma. En dag ses vi igen och då ska jag visa dig alla mina kort jag tagit och berätta alla mina livshistorier. En tanke till morfar även denna dag. Du är den bästa morfarn som finns.
Sov i frid mormor... /Din lilla gosse Martin
lördag 23 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Mor säger: Så fint Martin, mormors lilla gosse, skall läsa det för morfar med risk för att han gråter floder, Stor kram
Skicka en kommentar